Svensk musik ekar över hela världen

1961 bildades The Spotnicks, som blev det första  svenska pop-bandet med stora internationella framgångar. De räknades till en av världens främsta instrumentella gitarrgrupper på sin tid.

Svenska världsartister har dock funnits långt innan dess. Som Jenny Lind till exempel.

På 70- och 80-talen började man tala alltmer om ”det svenska musik-undret”, och Sveriges musikexport växte. Abba, Roxette och Ace of Base kunde höras i högtalarna i de mest avlägsna hörn av världen.

Idag har människor (svenska) Spotify i sina hörlurar och lyssnar på musik med svenskt ursprung. Det kan vara Zara Larsson, Avicii eller Rebecca & Fiona. Eller Pink, Ariana Grande och Lady Gaga med hits som skapats av svenska låtskrivare och producenter. Bara John Lennon och Paul McCartney har exempelvis haft fler ettor på amerikanska Billboardlistan än Max Martin.

Fast, att kalla det för ”ett under” är allt annat än riktigt. Det är inga underverk. Det är frukten av hårt arbete och timmars nötande med gitarrer, syntar och pianon. Repetitioner efter repetitioner.

Så ser det ut i den stora, blandade sektor som heter musikbranschen och sträcker sig från experimentell konstmusik till lättrallad populärmusik. Där är det de stora massorna av musicerande entusiaster som utgör grogrunden för de få som slår igenom och blir stjärnor.

”Man behöver många gräsrötter för att få fram en elit”, påpekar Elisabet Widlund, som är styrelseordförande i Musiksverige.

”Dessutom har vi ju musikskolorna och studieförbunden. Och en bra infrastruktur med  gott om replokaler, studios och musikbranschens olika företag som stöttar upp musikskaparna”, tillägger hon.

Gemensamt för många i musikbranschen är att de är individualister och enmansföretagare.  Men, många jobbar också tillsammans i olika typer av kluster.

Även här har digitaliseringen spelat stor roll för utvecklingen. Idag är det inte ovanligt att en 3-4 personer skriver en låt tillsammans, utan att över huvud taget mötas. Samarbetet sker digitalt. När man väl träffas, är det gärna i Los Angeles, som är musikindustrins huvud-hub. Men det finns också några studios i Sverige som lockar talanger från både Sverige och utlandet.

Internationaliseringen är viktig. Inte minst smalare musikgenrer söker sig tidigt utanför Sverige för att nå en större publik, berättar Elisabet Widlund.

För de flesta typer av musik finns en internationell marknad, vilket ger fler möjligheter för musiker, kompositörer och producenter. Oavsett om man lyckas nå stjärnstatus på någon topplista, eller jobbar lite mindre glamoröst med beställningsmusik. För där finns också en stor marknad för svensk musik som skapas för film, tv och reklam. Inom och utom landet.

 

Text: Carin Fredlund, 2018-06-14